tisdag, maj 08, 2007

Förlåt

Att våra handlingar för med sig konsekvenser visste jag redan. Det har dock aldrig varit tydligare än idag. Jag har tidigare skrivigt att jag aldrig ångrar saker jag gör eftersom jag alltid står för det jag gjort och sagt och för att det alltid för med sig en erfarenhet. Desutom är det ett av alla element i mitt liv. Jag erkänner idag för mig själv och samtliga läsare att jag ljög då jag skrev så. Jag ångrar en enda sak. Det som kommit tillbaka och i efterhand likt en skugga följt mig genom studieåren, festerna, Stureplanslivet, samtliga relationer och resorna till skiftande destinationer. Det som gjort det svårt för dig. Jag kan inte kompensera nu för det som tidigare varit. Förändring kräver tid och tålamod av inblandade och jag står inte i den positionen att jag kan kräva det. Att stå på en avsats och känna adrenalinet. Att jag söker mig bort mot det ovanliga är inget jag döljer. Jag kommer alltid se till att jag har mer, är mer, gör mer och vet mer än de flesta andra. Men jag får inte glömma.
Evigt okapabel till att förstå : ett barn i en vuxenkropp.
Han dog och allting försvann : en otäck sanning.
De mest lyckliga stunderna : de hatade timmarna.
Famlande för ett fast grepp : det tredje fingret synligt.

Att se hur den sakta närmade sig golvet och brast sönder i miljoner småbitar om och om igen och samtidigt känna hur paniken greppar tag om förnuftet. Att inlåst och ensam låta bitarna återigen falla på plats och verkligen se vilken omöjlig situation man egentligen hamnat i. Vad gör man när man utifrån sakta inser vad som pågår men desutom är helt bunden mot att själv ta smällen. Jag såg dig ikväll sitta och totalt blåneka mot att nu någonsin gjort fel. Desperationen från motparten så synlig att allting annat totalstannat och frusit till is. Ansvarstagandet på minus. Jag förstår inte hur du tror att du kan valsa in och domdera runt som om du alltid funnits här. Du inser inte att det du har lika lätt försvinner. Jag ser hur sårad hon är, jag fattar inte att du inte reagerar. Jag hatar att du gör henne illa. Jag hatar att du tror att du tagit hans plats och att det är okej. Snälla få henne att inse att hon förtjänar någon mycket bättre. Hur ger man åter synen till en blind ängel?

Inga kommentarer: